onsdag 19 oktober 2011

Jag rear ut min själ. Allt ska bort.




Man kan ju mysa till det så där. Nej, den där ljusslinga hänger där tills vidare, tills linjefesten. Då ska den få hänga med. Skylten är förresten från vårt så kallade "superroliga" framträdande från temakonserten i våras. Sa att jag hatade det framträdandet så mycket att jag skulle bryta sönder skylten och bränna upp den efteråt. Men hur gick det med det? Svar: Den hänger bevisligen vid mitt fönster i en glage. Fint.
Och en bild där man knappt ser vad det är. Det är jag i alla fall. Lite så känns det för väldigt många nu kanske. Man ser knappt vad fan det är och så är det du.
Läste dikter på skolan som vi valt själv. Låttext gick bra så det fick bli följande:

Jag rear ut min själ
Jag har talat ut
jag har pratat sönder
om jag tänker
har jag inte sagt ett ord
Jag rear ut min själ
Jag har gett mig iväg
mot min längtan
men alla vägar leder
längre in
Jag rear ut min själ
Om du tror att du vet
var du har mig
är jag närmre
än du vågar be mig om
Jag rear ut min själ
allt skall bort

Bob Hund- Jag rear ut min själ (Jag rear ut min själ,1998)

Så känns det ju också ibland.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar